Napoleon din jävel
Jag var JÄTTESUGEN på gräddbakelser igår. Speciellt på Napoleonbakelse.
Men jag fick ingen. Istället hade jag prov i Historia, och jag skrev mitt livs första IG. Lord have mercy.
Efter det var jag sur, mest på stackars David.
ALLT han gjorde irriterade mig nått så fruktansvärt.
Han pepprade pyttipannan!!!! Jag vill inte ha peppar i min pyttipanna! Jag blev så arg att jag höll på att börja grina. Jag funderade på om jag skulle skölja min portion i ett durkslag, men insåg ganska snabbt att det inte var en bra idé. Istället satt jag knäpptyst och åt min mat och kämpade för att inte börja skrika, gråta och sätta gaffeln i pannan på honom.
Sen kom han med förslaget att han skulle gå och handla ingredienserna till bakningen själv så att jag kunde få lugna ner mig. Till svar fick han: -”Nej!, JAG går och handlar, du vet ju inte ens vad gelatinblad är!”. Sagt och gjort så gick jag iväg till affären och ringde Systeryster på vägen för att få avreagera mig. Det hjälpte (för stunden).
Som om det inte var nog med detta så hade vi tvättid också, jävla helvetes tvättfan!
Jag hade som sagt varit sugen på Napoleonbakelse HELA dagen, så det skulle jag baka. Hur tänkte jag då? Napoleonbakelse går inte att baka. Men jo, det är klart att vi ger oss på att baka ändå.
Klockan var mycket när jag började min bakning, och mitt i allt så kom jag på att jag ville baka syltkakor också. Åhh kill me! Varför är jag så dum i huvudet? Bakelserna vart inte så goda, och kakorna vart jättestora. Och jag var klar nån gång runt elva tiden. Långt efter min normala sovtid. Sen skulle jag ju duscha. Och herre Gud va jag somna fort sen.
Imorse så missade jag bussen till jobbet, nån idiot hade glömt att informera om att busshållplatsen vid stora torget skulle vara avstängd idag och tio dagar framåt. Så jag fick halvspringa till stadshuset istället för att hinna med nästa. Jag hade verkligen inte behövt springa. Bussfan kom tjugo minuter för sent. Grr.. Och jag mådde skitilla. Vet ni hur jobbigt det är att stå upp när man mår dåligt, jag trodde att jag skulle svimma eller kanske dö!
40 minuter för sen sitter jag på jobbet. Tjurigare än någonsin.
