Dagen då jag tappades på nästan allt mitt blod

Så i torsdags gick jag till doktorn för första gången sedan 2005. Det var inte utan lite panikångest jag gick uppför trapporna till vårdcentralen. När jag kom dit fick jag förklara vad jag ville kolla(håret och min handikappade fot). Min doktor var så himla skön, så även fast jag var jätterädd kände jag mig lite lugnare när vi pratade.
Han kollade på min fot och sa att det var något som hette "hematom". Detta fick mig att nästan bryta ihop, tills han förklarade att det betyder blåmärke. Han sa också att jag itne behövde oroa mig för det skulle gå över efter en till två månader.
Vad det gällde håret hade han massa teorier om vad det kunde vara, så jag var tvungen att lämna blodprov. Jag fick gå in i ett annat rum, där det satt en jättetrevlig sjuksköterska. Hon fick en lapp av doktorn där det stod vad jag skulle testas för. Hon räknade upp de olika grejerna samtidigt som hon plockade upp ett per test provrör. Det blev sammanlagt FEM rör. Jag började storböla. (För övrigt hade jag blivit proffssminkad av Annjuli innan jag gick dit och det kändes bara så himla pissigt att allt sminket blev förstört.) Dessutom gjorde det så himla ont. Innan hon stack mig satt jag och försökte intala  mig själv att det säkert inte gjorde så ont. Och när hon stack in nålen var det itne så farligt, så jag tänkte snälla, snÄlla, snälla, låt det bara kännas så här lite. Men neeej, då började hon suga ut mitt blod och FY FAN vad det var oskönt. Jag typ kände en sträng ilandes inuti min underarm. Tårarna sprutade, jag var verkligen skräckslagen. Mitt smink blev förstört och den vita tröjan jag hade på mig hade fläckar från mina mascara-tårar. Sjuksköterskan var så snäll och sa hela tiden till mig att jag vår så duktig så och att jag inte skulle hålla andan. (Som jag gjorde mellan mina hulkningar) När hon drog ut nålen gjorde det superont. Värsta smärtan dittills.
Sedan la hon en liten papparsbit på mitt sår så att jag skulle kunna se att min arm satt kvar. Hon skulle dessuytom ta ett srtick i fingret-prov men istället tog hon lite blod på en plastbit ur mitt armsår. När hon flyttade pappersbiten som stoppade blodet bara det forsade ut. Jag höll på att svimma av all blodbrist nästan. Men det var iallafall äntligen över. Endast för mitt hår skulle jag gå egenom något sånt här.
Jag tog bort plåstret från min arm igår och det är värsta feta blåmärket plus en röd fläck där hon stoppade in sprutan. Idag är det lite mindre rött men det är väldigt ömt. Hoppas att jag kan sluta se ut som en sprutknarkare i armvecket snart.


PEACE


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0