You and me sis

Och så slängs man tillbaka till verkligheten igen. Inte någon smygstart här inte. Kallt är det också.

SÄMST!

I fredags förra veckan fick jag lite panik över att man alltid sitter och lutar huvudet mot väggen när man sitter i soffan. Det skulle ju vara en mardröm om det blev en smuts/fettrand på den ljusa och fräscha tapeten.

Så jag begav mig ut på stan för att hitta ett snyggt tyg att sätta upp bakom soffan.

Kom hem med ett tygstycke som behövdes sys till. Jag åkte hem till mor för att sy, men hittade ingen sytråd så jag tog symaskinen i cykelkorgen och cykla hem med den istället.

Gick ner till närmaste tygaffär och köpte sytråd.

Jag visste inte riktigt hur jag skulle få upp tyget på väggen på ett snyggt sätt, tänkte kanske en gardinstång, men den kommer ut så långt från väggen så jag frågade på affären om dom hade nått tips. Damen i kassas sa att dom använder en list med kardborre på. Så jag köpte en 1,40 cm lång sån list, och kardborre att sy fast på tyget.

Kom hem och skull börja sy. Men maskin(helvetet) började krångla det första den gjorde.

Jag blev sjukt förbannad.

Ringde svärfar Sonny (fd symaskins fixare) och lyckades sedan få det att funka. Tyget var nu klart att sättas upp på väggen. WOHOW!

Jag leta som en tok efter två likadana smala skruvar som skulle passa för att skruva upp fästena på väggen.

När jag hade mätt och ritat upp var fästena skulle sitta var det bara att börja skruva. Trodde jag ja!

BETONG!

Dagen därpå köpte jag slagspik (för mjuk betong) Spiken böjde sig! Eftersom våran förbannade vägg självklart var av HÅRD betong.

Jag har alltså nu gjort vårt första hål i vår nytapetserade vägg, till ingen nytta alls.

Aahhh kill me.