Obeslutsam
Det är olika från dag till dag, hur det känns..
Ena dagen mår jag bra och känner att detta klarar jag, det är bättre så här. För att sedan vakna upp nästa dag med ett hål i mitt hjärta och vilja dö, för att jag saknar honom så mycket. Ibland så tänker jag att allt är glömt och förlåtet bara jag får vara med honom igen. Sedan hatar jag honom för allt som hänt.
För det mesta är jag dock mittimellan. Jag älskar honom verkligen av hela mitt hjärta, men vår tid är förbi. Jag längtar efter honom och tänker på honom varje sekund på dygnet, men jag saknar honom inte.
Om man kan säga så...?
Kommentarer
Trackback
