You and me sis

Mitt i mitt städande igår så hittade jag massa gamla kort.
Detta är från i mars när det var bästaste Hardcore Pornstar (för att citera Annette! Deras riktiga namn är ju så klart Hardcore Superstar) på Katalin.






Mums med Guinness. Synd bara att killen i baren inte alls visste hur man häller upp eller serverar en Guinness. Han hällde upp allt på en gång och i ett (som ni ser) vinglas (?). Jag kom ihåg att jag blev riktigt syrak på honom och ifrågasatte hans bartenderkunskaper. Då han svarade att det spelar ingen roll hur den hälls upp. Stackars krake som aldrig har upplevt Irland och dess underbara mirakeldryck på riktigt.

Jag har lyckats ta mig vatten över huvudet två dar i rad nu. Så korkat.
I förrgår så va jag tillsammans med mina Uppsalasyrror på mellandagsrean. Oh My God! Kände redan på vägen dit att detta var nog inte så smart att göra för mig som har ont i ryggen och så lätt blir matt och trött. Men det var bara att hålla skenet uppe och köra racet.
Jag var så trött efteråt att det inte var klokt åt det. Och tror ni jag hade på mig mitt stödbälte under de timmar vi vandra på stan? Nej men det är klart att jag inte hade, det låg så bra i väskan tyckte jag då. Grrr vilket pucko till brud jag är.


Igår så skulle jag ut till vakten här på jobbet för att hämta ut ett nytt passerkort och då missade jag bussen med nån minut. Jag pallade inte stå still och vänta på nästa så jag började gå istället, även denna gång utan stödbälte. När jag sedan kom hem så började jag tvätta, diska och städa. Satan i gatan va ont i ryggen jag hade igår efter dammsugningen. No mercy.

Så jag sov så himla dåligt inatt, var tvungen att gå upp på toa två gånger, men herre gud va svårt det är att komma ur sängen när man har ont i ryggen. Jag fick liksom rulla ur den.

Sen igår har jag varit helt otroligt avundsjuk på en person.
Jag är inte missunnsam utan känner enbart avund. Jag vill också ha.
Jag kan inte tänka på annat, personen ifråga måste vara så himla lycklig nu då denne har fått det där som jag vill ha.


Det är på nått konstigt sätt ganska skönt att känna avundsjuka, man får lite insikt. Jag skäms inte över det utan jag bara konstaterar.
En gång har jag kännt missunnsamhet och det var det värsta jag varit med om (typ). Jag mådde jättedåligt av att känna så och jag hade hemska skuldkänslor. Det är så egoistiskt. Jag tyckte då att personen inte var värd det, dock så har jag ändrat mig nu. Nu förstår jag inte ens varför jag reagerade som jag gjorde. Hoppas att det aldrig händer igen.

Jag gick upp klockan 0600, gjorde mig iordning och åkte till jobbet. Jag skulle vara på Kundservice, for once, till 15. När jag kommer fram visar det sig att Samir skullej obba också! Jag blev jätteglad när jag såg det. Vi hade skoj på jobbet, när jag slutade kom S och hämtade mig.
Vi åkte ut till mamma i Landvetter. Både hanoch jag var nervösa. Men min nervrositet försvann när vi kom in i huset. Han var lugn efter kanske en halvtimme och vi hade jätteskoj hela kvällen. Vi åkte hem vid 21 och kollade på Tomten är far till alla barnen. Gud, vad jag älskar den filmen!
Detta var lätt en av de bästa jular jag någonsin upplevt. Jag var så nöjd och glad och allt! Alla kom överrens. Anton ville att vi (eller mest S) skulle sova över. På vägen hem pratade S om att kanske fira nyår där. Allt gick verkligen över mina förväntningar och jag somnade obeskrivligt lycklig.

GOD JUL!!

Vet inte om det syns så bra, men dom är röda med guldkant.













Synd bara att jag sen fick för mig att dom torkat efter en halvtimme och drog upp strumpbyxorna och ja...ni kan nog lista ut resten.

Så jäkla äckligt, men ack så nödvändigt.

Dom har ju verkligen tänkt efter när dom valde färg på tabletten.

"Hmm, ska vi ha ena halvan av tabletten bajsbrun och andra diarebeige"?
"JAAAA, det låter super, det kör vi på".

Yoshikazu Mera (jap. 米良 美一), född 21 maj 1971 i Miyazaki, Japan, är en japansk sångare, och han är en av relativt få professionella kontratenorer som finns i världen idag. Hans register sägs vara tre och en halv oktav. Han sjunger främst västerländsk klassisk musik men också klassisk japansk musik.

Lyssnade lite på det and it was not my cup of tea.
Efter lite forskning i varifrån den mystiska cdn kom ifrån kom jag fram till att den tillhörde en användare som jag böt dvd-spelare hos förra veckan. Problem solved. Så nu kan vi gå vidare med denna måndag.

Vad är vitsen med att lägga upp massa bilder på sin nyfödda bebis på facebook? Alla ungar ser ju likadana ut.
Den dagen då jag får barn ska jag inte dela med mig alls. Det är vår privata lilla ägodel.
Även fast jag kommer att tycka att vårt barn är det vackraste som finns, så kan folk fetglömma att det kommer upp bilder på nätet.

Jag blir så less.
Igår så började jag hosta mer än vanligt (har småhostat i en vecka eller två) och efter duschen när jag skulle ta på deo så kände jag att det var oerhört obehagligt att få beröring under armarna. Vilket innebär att jag har nått virusliknande i kroppen. Fan också, jag har varken tid, lust eller råd att vara sjuk.
I natt var den jobbigaste natten på väldigt länge. Somna vid typ halv elva, vakna klockan 01.20 av otroliga smärtor i bröstet, kändes som att David hade ställt sig på bröstet på mig. Har haft liknande besvär innan och då måste jag stå upp för att det ska släppa. Så jag fick gå upp mitt i natten och vandra i lägenheten, och det släppte efter ett tag. Så jag gick och la mig igen, men efter ca 10 minuter kom det tillbaka, och jag låg vaken till klockan 03.30, gick upp igen och det släppte, la mig och lyckades somna (tror jag) sen vakna jag igen klockan 05.00 var tvungen att gå upp, somna om igen efter ett tag och sen ringde klockfan.


Nu har jag ONT i knoppen (antagligen av sömnbrist) och hela kroppen (antagligen av nått virus).
Jag får så jäkla ont i korsryggen när jag är sjuk, det liksom strålar ut i ryggen. Och så avskyr jag att få beröring, känns som om att skinnet skalas av om någonting eller någon rör vid mig.


So this is my life. It sucks. BIG time.